Inlägget gjort

Tvåspråkiga barn blir smartare

Tvåspråkiga barn blir smartare 

 Hanne S. Finstad, Forskarfabriken

Barn som lär sig två språk redan som småbarn har tur. De får det både enklare när de ska ut i världen och en mer välutvecklad hjärna. Tvåspråkiga gör rätt och slätt bättre ifrån sig än enspråkiga i tester, som mäter hjärnans tankeförmåga.

Att lära sig två språk samtidigt är helt enkelt intensivt för hjärnan, som hela tiden måste välja vilket språk den ska använda. Hjärnskanning avslöjar att även om det tvåspråkiga barnet är i en miljö där bara det ena språket talas, så arbetar hjärnan hela tiden med båda språken. Det kan förklara att de hjärnområden som aktiveras när vi pratar och lyssnar är mer utvecklade hos tvåspråkiga än hos enspråkiga. Kanske är det därför tvåspråkiga är skyddade mot att utveckla alzheimer när de blir äldre?

Hjärnstrukturerna som ger oss avancerade tankeförmågor, som att kontrollera impulser och fokusera, får bra träning av att arbeta med två språk. Det får även minnet och förmågan att skifta uppmärksamheten. Effekterna är störst om vi lär oss språk nummer två innan vi fyller fem år. Under dessa tidiga år är inte hjärnans nätverk färdigutvecklade, utan formas efter vad vi upplever. På så sätt är det möjligt att skapa nätverk för två språk.

Det är bra att prata mycket

Man har inte funnit några negativa effekter av att lära sig två språk från ung ålder. Tvåspråkiga bebisar börjar babbla och säga sina första ord samtidigt som enspråkiga. Bebisar fångar blixtsnabbt upp mönster i språket, det räcker med några minuter, och effekten är störst när bebisen hör och ser andra människor prata. Därför är det bra att prata mycket med barn redan när de är nyfödda, och att man pratar både vanligt vuxenspråk och överdrivet bebisspråk.

Vilken metod är bäst?

Vilken är då den bästa metoden för att lära små barn två språk? Det ville spanska forskare ta reda på och utförde därför en arton veckor lång studie med 250 barn i åldrarna sju månader till tre år. Barnen delades upp i två grupper. Grupp 1 fick delta i ett undervisningsprogram som redan var etablerat i Madrid. Barnen fick två timmar engelska i veckan tillsammans med en spansktalande lärare som kunde engelska. De arbetade med sånger, rim, böcker och engelska fraser.

Grupp 2 lärde sig engelska med metoder som forskarna misstänkte skulle vara mer effektiva. Barnen fick en timme engelska varje dag och all undervisning var lekbaserad. Lektionerna var dessutom väldigt sociala med mycket direkt ansiktskontakt i små grupper. Barnen uppmanades att prata engelska, även om de bara kunde babbla, och lärarna pratade ofta och direkt till barnen med ett långsamt och överdrivet tonfall.

Resultaten var utom allt tvivel. I båda grupperna lärde barnen sig engelska samtidigt som de hade en fin utveckling i sin förståelse för spanska. Denna effekt hade inte försvunnit arton veckor efter att barnen hade avslutat programmet. Barnen som hade haft engelska varje dag uppvisade dock en långt större förståelse för det engelska språket.

I korthet användes följande metod:

  • Barnen lärde sig språket genom direkt tal och ansiktskontakt från en människa till en annan.
  • Barnen fick erfarenhet av språket varje dag.
  • Barnen uppmanades att prata själva.
  • Allt var lekbaserat.
  • Barnen hörde olika personer prata engelska.
  • Lärarna behärskar språket väl.

Källor:

  1. Reshaping the Mind: The Benefits og Bilingualism. E Bialystock, Canadian Journal of Experimental Psychology, vol 65, p 229-235, 2011
  2. Delaying the onset of Alzheimer disease. FIM Crai et al, Neurology, vol 75, p 1726-1729, 2010
  3. Bilingual Baby: Foreign Language Intervention in Madrid`s Infant Education Centers. Mind, Brain and Education, vol 11, s 133-143, 2017
Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *