Inlägget gjort

Tvåspråkiga barn blir smartare

Tvåspråkiga barn blir smartare 

 Hanne S. Finstad, Forskarfabriken

Barn som lär sig två språk redan som småbarn har tur. De får det både enklare när de ska ut i världen och en mer välutvecklad hjärna. Tvåspråkiga gör rätt och slätt bättre ifrån sig än enspråkiga i tester, som mäter hjärnans tankeförmåga.

Att lära sig två språk samtidigt är helt enkelt intensivt för hjärnan, som hela tiden måste välja vilket språk den ska använda. Hjärnskanning avslöjar att även om det tvåspråkiga barnet är i en miljö där bara det ena språket talas, så arbetar hjärnan hela tiden med båda språken. Det kan förklara att de hjärnområden som aktiveras när vi pratar och lyssnar är mer utvecklade hos tvåspråkiga än hos enspråkiga. Kanske är det därför tvåspråkiga är skyddade mot att utveckla alzheimer när de blir äldre?

Fortsätt läsa Tvåspråkiga barn blir smartare

Inlägget gjort

JUMP Math enligt hjärnans premisser!

JUMP Math enligt hjärnans premisser!

Hjärnans arbetsminne får inte överbelastas när vi lär oss. Då blir det omöjligt att ta in ny kunskap. Men i många klassrum blir det fel just här, och barn som annars skulle vara bra i matematik får problem och kommer efter i lärandet .

För att undvika denna fälla är det viktigt att bara introducera en ny färdighet i taget som kanadensiska JUMP Math gör. Det blev uppenbart när Forskarfabriken testade JUMP Math med de elever som hade mest problem med matematik i 6:e klass på en skola i Oslo.

Fortsätt läsa JUMP Math enligt hjärnans premisser!

Inlägget gjort

Natur i Stadsförskolor

För att barn ska tycka om naturen måste de uppleva den. För familjer som bor i städer kan det vara en stor utmaning. Här kan stads-förskolorna spela en viktig roll, men hur?

 

Det har jag funderat mycket på sedan Forskarfabriken besökte Småtjern utomhusförskola för några veckor sedan. Barnen här fick unika erfarenheter med naturen genom att tillbringa 3 år i skogen före skolstarten. Besöket gjorde ett starkt intryck medan jag samtidigt insåg att det inte är praktiskt möjligt att placera alla förskolor mitt i skogen. De flesta bor ju i tätbebyggda områden. Så hur kan vi ge barnen i storstäderna en lika rik naturupplevelse?

Fortsätt läsa Natur i Stadsförskolor

Inlägget gjort

Vad kan hjärnan lära av utomhuspedagogik?

Det blir mer och mer vanligt med förskolor som praktiserar utomhuspedagogik. Sommar som vinter tillbringar barnen i dessa förskolor ute i naturen. Har alla förskolor något att lära av dessa förskolor?

 

Jag sätter nästan hjärtat i halsen. Högt uppe i en gran ser jag ett litet huvud sticka fram. Det visar sig att tillhöra en liten 5 åring som ropar ivrigt. Där uppe har han funnit en gitarrsträng som är fast i stammen.  Pedagogiska ledaren Jørgen Kjørven som visar oss runt förklarar.

-Vi fäste gitarrsträngar mellan träden för några år sedan, förklarar han. Genom att dra i ett snöre kan man höra träden ”prata med varandra” när man lägger örat mot stammen.

Jørgen får pojken till att dra i strängen och mycket riktigt. En vacker djup ton når örat när ja lägger örat emot barken. Gradvis lugnar sig mina nerver också. Jag ser ju att pojken har full kontroll där uppe och det är ju svårt att falla långt i granar , fulla med grenar som de är.

Småtjern utomhusförskola

Vi i Forskarfabriken har precis kommit på besök till Småtjern utomhusförskola i Lunner kommun och är förväntansfulla på vad vi ska uppleva. Förskolan blev grundad av Kjørven för 16 år sedan med god hjälp av Bjørn Berge som också jobbar här. Idag är Småtjern utomhusförskola väldigt eftertraktad. Föräldrar kör långa omvägar för att kunna ha sina barn här. Och att resa långt för att komma på besök gör också förskolefolk. Småtjern har gäster från många delar av världen som Israel, Nederländerna, och England, och jag förstår snabbt varför. Här finns ett lugn som jag aldrig tidigare har upplevt på en förskola. Och när jag ser två kåtor med små ovala öppningar som liknar små hobbithus , får jag en känsla av att vara i hobbitarnas fylke i Sagan om ringen.

-Den ena använder vi som verkstad, den andra är matsal, förklarar Kjørven medans han visar oss runt. Ungarna är mestadels ute. Vi som jobbar här har olika bakgrunder, och det måste vi utnyttja. Här finns snickare, pedagoger och en keramiker. Tillsammans bränner vi keramik och bygger spännande uterum som vindskydd och även väderstationer. Vi tillverkar också mekaniska installationer som ett hängande jordgubbsland och en gungbräda som ger barnen en chans att lyfta vuxna lätt som bara den. Samtidigt lär dom sig om hävstångsprincipen.

Snickarbod og vattenpump

Även om stämmningen är lugn, är barnen i full aktivitet. Under ett tak finner vi snickarboden där flera barn imponerar med hammare, såg och spikar. Några av 5-åringar bemästrar till och med konsten av att tillverka fågelholkar. Lite längre ner i backen är ett annat gäng upptagna med att bygga en koja av pallar och plankor. Första försöket slutade med att massa spikar stack ut när dom gick in i kojan. Därför blev den riven och uppsatt på nytt. Nu kan barnen klättra upp och i utan någon fara. Vid sidan av står en kasse med sand där man håller på att bygga en vattendamm. Vattnet kommer från en vattenpump lite längre upp i backen som sedan leder vattnet ner via vattenrännor och rör, något som ger barnen stora möjligheter att leka med vattnet.

Konstant rörelse

Under hela rundvisningen klättrar vi upp och ner och är i konstant rörelse. Här finns inte någon plan mark alls, för hela förskolan ligger i en ganska brant sluttning. Barnen kan också röra sig fritt i skogen utanför förskolan. Staketet som är runt området är inte byggt för att hålla barnen inne, utan däremot fåren ute.

-Barn från andra förskolor blir oftast helt utslitna efter några timmar när dom är på besök, medans våra barn håller ut hela dagen, även när snön är djup , berättar Kjørven. – Vi vuxna håller oss också i god form och använder mycket tid på vintern till att skotta snö när vi inte åker skidor med barnen. Och på Småtjern, som ligger rätt bakom förskolan blir det is tidigt på vintern och då åker vi skridskor. Igår var vi på älvvandring i 6 timmar. Då fick alla ta på sig våtdräkt och flytväst så följde vi älven ner till byn. Vi glider ner över vattenfall och ålar oss igenom trånga rör under riksvägen. Barnen älskar det.

Plötsligt snubblar vi över några kanoter

-Dom har barnen tillverkat för några år sedan , förklarar Kjørven. De försökte först med att håla ur trästocken genom att sätta eld på veden innuti och sedan skrapa ut det som blev bränt, precis som man gjorde på stenåldern. Detta gick trögt, så vi gick vi över till yxa istället, alltså järnåldersteknologi. Men till slut så blev det att vi sågade innehållet i rutor med hjälp av motorsåg, innan barnen hackade ut resten med yxa. Att tillverka en kanon har nu blivit en tradition här på förskolan, och det är facinerande att se hur yngre barn lär sig av äldre barns fel. Därför blir kanoterna bättre och bättre för varje år.

Lite längre upp i backen ser vi några hål. Lunner har en lång gruvhistoria, och här upprättar förskolan gammal gruvteknologi. De gör en eld intill bergväggen som gör att berget spricker sedan så hackar dom sig in i det. I ett träd strax bredvid finner vi väderstationen och efter att ha klättrat en smal trappa upp kommer vi till en solid balkong. Här är utsikten fantastisk. Vi ser långt och kan analysera himlen och spå vädret med hjälp av termometer, barometer och en faktabok.

Jag ser inte några barn som bråkar eller är missnöjda under våran rundtur.

Varje höst när vi tar emot nya barn jobbar vi fokuserat med det sociala, berättar Jørgen.  När det uppstår en konflikt, är vi där för att hjälpa barnen att tänka på hur konflikten uppstod. Vad skedde för att det ena barnet blev sur? Vad kan de göra annorlunda nästa gång? På så sätt får vi inga syndabockar utan styrker barnens sociala kompetans. Responsen vi får tyder på att detta har en långvarig effekt. För ett tag sedan fick jag vet att en stor grundskola i kommunen skulle välja ledare till ett program som skulle säkra att alla på skolan blev inkluderade i den sociala miljön, det så kallade trivselledar-programet. En stor andel av dom som blev valda hade gått på våran förskola.

Hjärnan ock lärande

Hur blir det med det naturvetenskapliga, undrar jag. Hur klarar sig barnen när dom kommer till skolan?

-Vi får bra respons tillbaka från skolan berättar Kjørven. Barnen som gått här klarar sig bra.

Utifrån vad jag vet om hjärnan och att lärande, har jag inga problem med att tro på det. Rikligt med fysisk aktivetet och motoriska och sensoriska erfarenheter skapar en god grund i hjärnan för att lära sig naturvetenskap, och då speciellt matematik.  Forskning på rum och form , byggning och målning, är tätt tillkopplat till områden i hjärnan som förstår matematik.  Alla de varierande aktiviteterna vill också ge stora möjligheter för utveckling av ett rikt språk. I tillägg vill den fria leken och möjligheterna barnen har att själva styra stora delar av sin dag utveckla barnens självreglering och sociala färdigheter, kankse också den kreativa kapaciteten.

Jag frågar mig själv ofta hur flera barn kan få liknande upplevelser som barnen i Småtjern. Är det möjligt att använda fler delar från utomhusförskolor i alla förskolar, även de som ligger mitt i stan? Det är något jag skulle vilja titta närmare på framöver, för kunskap om och kärlek till naturen är viktigare än någon gång förr och här i skandinavium har vi många möjligheter till att ge barn det.

Hanne S. Finstad, Forskarfabriken