Inlägget gjort

Så hjälper du barn med lässvårigheter

Så hjälper du barn med lässvårigheter

Erik blev allt mer okoncentrerad under timmarna…

Under våren i 3:e klass beslutades det att han skulle undersökas för ADHD vid BUP. Lyckligtvis var det 6 månaders väntetid för på hösten i 4:e klass så ändrade sig allt. Han fick en specialpedagog som misstänkte att problemen berodde på lässvårigheter för att Erik kunde bara 5-7 bokstäver. Han fick snabbt framsteg när läsmetoden iMAL togs i bruk och snart kunde Erik vara mer koncentrerad under skoltimmarna.

Denna historiken är inte unik. Många barn med lässvårigheter har fått en ny vardag med iMAL. Den metoden lär barnen de bokstäver och ljud de representerar genom flera sinnesintryck, och fokuserar inte på hela ord och texter. Istället både hör och ser barnen den nya bokstaven som de kommer att lära sig när de skriver och säger bokstaven 5-6 gånger. Sedan sätter de samman bokstäverna till ord och fraser. Och skolor som använder iMAL redan i första klassen upplever att inga barn utvecklar stora lässvårigheter.

Det visar en studie utförd av master-studenten Marte Bergan Engebretsen på NTNU i Trondheim som startade hösten 2016. Då började hon att följa 1:a klasser på två norska skolor som hon kallade för Skola Söder och Skola Nord. Bokstavsförståelsen kartlades från skolstart till Jul och från Jul till Maj 2017.

På skola Söder lärde sig eleverna en bokstav i veckan medan de flyttade sig mellan olika stationer. Stationsuppgifterna hade antingen fokus på att känna igen veckans bokstav  inne i ord på olika sätt , eller att jobba isolerat med formen på veckan bokstav och ljuden den representerade. Därför arbetade metoden med både hela och ord texter samtidigt som barnen arbetade med enstaka bokstäver.Lärarna på skola Nord använde däremot iMAL.

iMAL gav best resultat

Resultatet av kartläggningen visade att barnen vid de båda skolorna hade lika stor kunskap om bokstäver vid skolstart. I December däremot var det en tendens till att eleverna som blev undervisade med iMAL kände igen fler bokstavsljud och kunde läsa små och stora bokstäver bättre än de som hade blivit undervisade med den andra metoden. En ny undersökning gjordes i Maj när eleverna nästan var färdiga med 1: a klass, och då fanns det betydande skillnader. Barnen som blev undervisade med iMAL kunde bättre läsa ord med små bokstäver. De var också bättre på att läsa ord med stora bokstäver, trots att denna skillnad inte var signifikant.

En annan viktig skillnad hittades när elevernas individuella kunskap om små bokstäver jämfördes. De två svagaste IMAL-eleverna kunde 17 små bokstäver, och de flesta andra kunde mer än 20. I den andra gruppen var det däremot 7 elever som kände igen mindre än 17 bokstäver efter 1 års läsning och två elever hade bara lärt sig två bokstäver.

-Resultaten visar att valet av metod har stor påverkan när vi ska lära de svagaste barnen att läsa, Säger specialpedagog Regine Nagelhus, som har utvecklat iMAL-metoden. Det har stor betydelse för barnen, för dem som inte har lärt sig en endaste bokstav under ett helt skolår, får inte bara stora utmaningar med läsning utan också brist på motivation.

Vad händer i hjärnan när vi läser?

Forskning om vad som händer i hjärnan när vi läser, förklarar varför IMAL-metoden är extra effektiv för att hjälpa barn som är utsatta för läs- och skrivproblem. Lässvårigheter går ofta i arv, och de flesta med läsvårigheter har en sak gemensamt: De har svårt att skilja de olika ljuden i orden från varandra. Detta gör det svårare än normalt att koppla ljuden till bokstäver. Hjärnscanning visar att dessa problem är förknippade med förändrad aktivitet i vänster hjärnhalvdel. Här finns bland annat ett område som kallas bokstavsboxen, som är helt kritisk för att lära sig att läsa.

Något av de mest imponerande när vi läser är hur vi kan känna igen bokstäver trots att de skrivs på olika sätt. Även om ett brev är skrivet i fet eller kursiv typ, med olika teckensnitt och storlekar eller med handstil, kan vi läsa vad som står där. Det är också inga problem att läsa ord med både små och sToRa bokstäver. Anledningen är att denna analys sker i flera olika steg i bokstavsboxen. Strax bakom, där analysen börjar, finns det neuroner som känner igen grundläggande former i bokstäver oavsett detaljerna. Därför bryr vi oss inte om ordets mönster.

Vi läser lika lätt ORD som OrD eller som ord. Signalen överförs sedan genom flera lager av nervceller. För varje steg är cellerna mer mottagliga för en större och större del av bokstäverna i ett ord och i det sista steget reagerar de på hela ord. Skulle något vara oklart, t.ex. att någon skriver två olika bokstäver på nästan samma sätt eller några bokstäver saknas, kan signaler också skickas motsatt väg för att kontrollera flera möjligheter.

Syntetisk metod är bäst vid läsinlärning

Hjärnan dissekerar sålunda orden bokstav-för-bokstav och sätter sedan ihop dem steg för steg. Man läser inte hela ordbilder, men bygger orden från början. Det är också så som vi måste lära barn att läsa. Vi måste lära dem att koppla korrekt bokstavsljud till bokstavens symbol och sedan sätta ljuden samman i ord, även kallad syntetisk metod.

Mer avancerad läsning påverkas mycket av detta grundläggande steg. Barn som inte lär sig att avkoda de enskilda bokstäverna i ett skrivet ord har små chanser att bli bra på att läsa. Att få barn att fokusera på hela ord i läsinlärningen , så som många skolor gör både i Sverige och i Norge tjänar därför ingen mening. Istället stjäl det tid från att lära sig grundläggande bokstavskunskap. I England gick man helt över till syntetisk metod 2012. Här används nu bara fokus på ljud och bokstav som metod för att knäcka läskoden som man gör i iMAL. Som en följd ökade andelen sexåringar som hade en bra utveckling i läskunnighet från 58 till 74 procent under perioden 2012-2014.

När vi presenterar barn för hela ord i läsinlärningen, aktiveras ett område på högra hjärnhalvan som känner igen bilder. Där med förloras värdefull träning av bokstavsboxen. Det är inte bara skadligt för barn som är utsatta för läs- och skrivvårigheter från naturens sida, men kan också försämra andra barns läsförmåga eftersom de inte får den utbildning de behöver. De första skolåren vill bildigenkänning kunna ge en upplevelse av att kunna läsa, och det kan vara frestande i början, särskilt för barn som är utsatta för lässvårigheter. Men när orden blir många fungerar inte denna metod längre.

”Jag får bra feedback på iMAL från norska skolor”, säger Nagelhus. I december 2016 ringde en rektor från Vestlandet. Han sa: Vår skola har använt iMAL på sin första klass i år. Nu är vi igenom alla bokstäver före jul och alla våra elever läser. Vi har aldrig upplevt det förut, så nu undrar vi: Vad gör vi nu?

Svenska lärare som vill testa iMAL kan kontakta Regine Nagelhus på post@imal.no
Källor:

 

  1. Reading in the Brain, S. Dehaene, Penguin Books, 2009
  2. https://www.youtube.com/watch?v=MSy685vNqYk
  3. Ditt smarte barn, HS Finstad, J. M. Stenersen Forlag, 2016
  4. imal.no

2 reaktioner på ”Så hjälper du barn med lässvårigheter

  1. Jag har jobbat som lågstadielärare många år, men det är först senaste åren, att det iofs självklara faktumet blivit helt självklart för mig. Man måste kunna bokstäverna bra och automatiserat om man skall kunna läsa. Materialet ”läsinlärning i sju steg” är bra för barn som inte kan alla bokstäver . Ett grundligt material som inte gör barnen till gissare
    I mal materialet verkar också intressant

    1. Hei Kristina og takk for innspill. Jeg kjenner ikke til ”Läsinlärning i sju steg”, men det høre ut som det også er en syntetisk metode, og det er det som er hovedpoenget. Alt starter med å koble lyder til bokstaver. Jeg har intervjuet en lærer som jobbet med leseopplæring i norsk skole på 50- og 60-tallet. Da brukte de bare syntetisk metoden, blant annet jobbet de med fonetiske tabeller. Hun opplevde nesten aldri lesevansker. Men da helordsmetoden ble tatt i bruk på 70-tallet, eksploderte lesevanskene.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *